Svea, 12 veckor
Måste få skriva lite om vår hund Svea. :) Usemade Say Yes or No är en trygg, gosig, busig, nyfiken och glad liten tjej som hunnit bli 12 veckor. De första veckorna var det mycket spring ut å in på nätterna när hon skulle göra sina behov men nu kan hon sova mer sammanhängande.
.-.
En cocker är en charmig å levnadsglad hund, men som kräver en hel del pälsvård. Det går att trimma ner till en lämplig längd vardagslängd som blir lättskött, men vill man raka bort allt försvinner cockerns kännetecken å då kan man köpa en annan ras. Så tycker jag i alla fall :) Jag var nog inte riktigt förberedd med vår förra hund Mimmi, vilket jobb det det var med pälsen. Men nu är jag beredd :) Jag har införskaffat alla saker som behövs och kommer göra rutin, "lite men ofta". Men en valp ska inte trimmas förrän ca 8 månaders ålder. Just nu klipper jag bara runt tassarna och ska raka i/på öronen. :)
.-.
Svea älskar att ge blöta pussar och tar gärna tag i småtjejernas skor/fötter när de springer, vilket vi försöker träna på att hon ska tugga på andra saker än deras skor. :) Lite tankar när det gäller barn och hund. Jag tror aldrig man kan lita 100% på en hund, 99% självklart. Blir hunden illa behandlad, skrämd eller inträngd reagerar den instinktivt, vilket är helt naturligt. Det är superviktigt att lära ömsesidig respekt mellan barn och hund. Jag tycker det är respektlöst och dumdristigt föräldrar som "-Buster är så snäll, ungarna sitter på honom och drar i öronen och han gör ingenting". Visst måste en hund i en barnfamilj tåla lite hårdhänt kärlek, men det är viktigt att hunden har ett ställe där den kan gå ifrån och veta den kan vara ensam. Sen ska inte barnen lära sig att man kan behandla en hund som en leksak, även om famljens hund är så snäll, kanske inte en annan hund uppskattar att bli dragen i öronen! Vi har en bur som Svea går till och där ska inte barnen vara och slå eller leva om. Jag tänkte först att Svea skulle få lära sig att äta ifred, men uppfödare sa att hon tyckte barnen kan vara och peta lite i matskålen för att inte bli allt för ego när det gäller mat så det tipset tar jag till mig. Vi står också och håller i hennes öron när hon äter, både för att lufta öronen och för att hon lär sig att andra kan vara i närheten när hon äter. :) /Yenny
